Bakom tidiga verk

Det tidiga arbetet handlar inte bara om början – det handlar också om att återvända.

Många av verken i detta galleri skapades under min första konstnärliga period, från slutet av 1950-talet till 1980-talet. Det var en tid då jag prövade tekniker, kopierade äldre mästare, ritade från verkligheten och formade ett visuellt språk utan att ännu känna dess fulla grammatik.

Men bland verken finns också senare målningar – utförda analogt, men i en annan tid. De speglar en längtan tillbaka till det materiella skapandet, till ytan, strukturen och doften av färg. Det är verk målade utan skärm, med handen som enda verktyg, i ett lugnare tempo. På så sätt rör sig detta galleri inte bara genom tiden, utan också i cirklar – från det första försöket till en medveten återgång.

Vissa bilder är studier efter kända målningar – andra är fria tolkningar eller egna motiv. Mångfalden i uttryck speglar en vilja att förstå genom att göra, snarare än att förklara.

Det finns ingen röd tråd. Bara en vilja att se, och att låta handen följa.

Venedig (1959)
Tusch och akvarell

Ett av mina tidigaste verk, utfört med ett fotografi som förlaga. Bilden är inte ett direkt återgivande, utan ett försök att tolka rummets struktur och stämning genom linje och färg. Tuschens markerande drag ger arkitekturen stadga, medan akvarellen öppnar upp för rörelse och ljus. Arbetet präglas av ett tidigt sökande, där blicken ännu lär sig att översätta ett fotografiskt motiv till ett personligt bildspråk.

Comic (1959)
Tuschlavering

Ett tidigt arbete utfört med seriekonsten som utgångspunkt. Motivet är tecknat med inspiration från albumet Valiant, där Harold Foster var en stark förebild. Bilden är ritad efter tryckt förlaga, men tolkad med frihet i linje och skuggning. Tuschlaveringen används för att bygga volym och dramatik, snarare än exakthet. Verket speglar en tidig fascination för berättande bilder och för den kraft som finns i kontrasten mellan ljus och mörker.

Borggården (1961)
Tusch

En av mina första teckningar utförda utomhus, där motivet växte fram direkt på plats. Linjen är snabb och prövande, mer upptagen av rytm och rum än av exakta detaljer. Arkitekturen, träden och gårdsrummet binds samman av en sammanhängande rörelse i tecknandet. Arbetet speglar ett tidigt försök att fånga helheten i en miljö, där närvaro och observation fick styra bilden snarare än efterhandsbearbetning.

Venedig (1961)
Tusch

En stram tuschteckning där staden reduceras till linje, rytm och kontrast. Motivet är uppbyggt med ett direkt och koncentrerat uttryck, där vattnets rörelse och byggnadernas vertikaler hålls samman av en sammanhängande struktur. Arbetet kom senare att fungera som utgångspunkt för digitala verk, men bär redan i sin ursprungliga form på en tydlig rumslighet och ett självständigt uttryck. Teckningen markerar ett steg mot en mer avskalad och medveten användning av linjen.

Satchmo (1962)
Blyerts

En porträttstudie utförd med ett fotografi av Louis Armstrong som förlaga. Teckningen fokuserar på ansiktets volym och uttryck snarare än på exakta detaljer. Blyertsen används fritt, med sökande linjer som bygger form genom lager och förskjutningar. Arbetet speglar ett tidigt intresse för människans närvaro och karaktär, där bilden växer fram i dialog mellan observation och tolkning.

Torget i Enns (1963)
Tusch

En friluftsteckning utförd direkt på plats i den lilla staden Enns i Österrike. Motivet byggs upp med snabba, korsande linjer som fångar både arkitekturens tyngd och rummets öppenhet. Perspektivet är lätt förskjutet, och teckningen prioriterar upplevelsen av platsen framför exakt återgivning. Arbetet speglar ett fortsatt utforskande av hur stadens former kan hållas samman av linje, rörelse och närvaro.

Vid kajen (1964)
Blyerts

En porträttstudie tecknad på plats i hamnen i Concarneau, Frankrike. Den äldre mannen sitter stilla, men bär spår av ett långt liv i ansiktets linjer och hållning. Blyertsen används lågmält och sökande, med fokus på uttryck snarare än på detaljer. Teckningen fångar ett ögonblick av närvaro, där mötet mellan betraktare och modell får forma bilden lika mycket som själva tecknandet.

Vattentornet i Slottsskogen (1965)
Tusch

En tuschteckning utförd i det fria i Slottsskogen, Göteborg. Motivet är uppbyggt med en tydlig, sammanhängande linje där arkitektur och omgivande natur ges lika stor vikt. Träden och tornets struktur binds samman genom ett rytmiskt tecknande, där detaljer underordnas helheten. Arbetet speglar ett fortsatt intresse för platsens karaktär och för hur byggda former kan samspela med det levande landskapet.

Stilleben (1965)
Blyerts

En stillebenstudie utförd som intagningsprov till Göteborgs konstskola, Slöjdföreningen, tecknad på tid och plats. Uppställningen är enkel, men kräver koncentration i proportioner, ljus och materialkänsla. Blyertsen används återhållsamt för att bygga volym och tyngd, med särskild uppmärksamhet på veck, ytor och övergångar. Arbetet markerar ett skede där iakttagelse och disciplin fick en mer uttalad roll i det fortsatta bildskapandet.

Hummingbird (1968)
Tusch och akvarell

Ett arbete utfört med ett fotografi som utgångspunkt, där fågeln frigörs från sitt sammanhang och ges ett eget bildrum. Tuschens precisa linje kombineras med akvarellens lätta färgskikt för att fånga både rörelse och skörhet. Motivet balanserar mellan naturstudie och tolkning, och visar ett växande intresse för att förena exakthet med ett friare, mer poetiskt uttryck.

Klassiker

Här följer fem målningar ur en period där jag arbetade med äldre mästares bildspråk. Det rör sig inte om kopior, utan om försök att närma sig deras sätt att se, bygga form och använda ljus. Samtliga verk är målade i akryl på pannå, med olika konstböcker som förlagor. Arbetet var ett studium i disciplin, långsamhet och respekt för måleriets historia.  

Porträtt efter Rembrandt (1970)
Akryl på pannå

Med utgångspunkt i ett porträtt av Rembrandts mor. Fokus ligger på ljusets modellering och den stilla närvaron i ansiktet, snarare än på exakt återgivning. 

Porträtt efter Rafael (1970)
Akryl på pannå

Inspirerad av porträttet av Baldassare Castiglione. Arbetet söker balans, återhållsamhet och ett lugnt, koncentrerat uttryck i hållning och blick. 

Porträtt efter Rembrandt (1971)
Akryl på pannå

Baserad på porträttet av Jacob de Gheyn III. Här ligger tyngdpunkten på kontrasten mellan det precisa och det levande, där ytan får bära spår av måleriets process. 

Porträtt efter Frans Hals (1972)
Akryl på pannå

Med inspiration från La Bohémienne. Ett friare måleri där rörelse, färg och ett mer omedelbart uttryck står i centrum. 

Porträtt efter Pickersgill (1973)
Akryl på pannå

Utifrån porträttet av Jeremy Bentham. Arbetet präglas av ett mer återhållsamt uttryck, med fokus på volym, karaktär och ett stilla, nästan tidlöst lugn. 

Stenen (1973)
Målad sten

En upphittad sten från stranden, där motivet växte fram ur ett lekfullt infall. När flugan målades skämtade jag med min hustru att det bara var att vänta tills den skulle lyfta. Det gjorde den aldrig. I stället blev stenen kvar, ett litet objekt där illusion och vardag möts. Arbetet bär på ett lättsinne, men också på fascinationen för hur en enkel förskjutning kan ge ett föremål ett nytt liv och en egen närvaro.

Porträtt efter Frans Hals (1975)
Akryl på pannå

Detta var den sista målningen i serien med klassiker. Med utgångspunkt i Frans Hals porträtt av Jacobus Zaffius arbetade jag vidare med ett mer personligt och koncentrerat uttryck. Måleriet är tätare, blicken mer direkt, och relationen till motivet blev med tiden påtaglig. Tavlan har stått kvar i min ateljé sedan dess, följt arbetet över åren och blivit en tyst närvaro. Som om den fortfarande betraktar, snarare än betraktas.

Panterlo-unge (1976)
Blyerts

En djurstudie där fokus ligger på blicken och den koncentrerade närvaron i ansiktet. Blyertsen används varsamt för att bygga pälsens struktur och huvudets form, med särskild uppmärksamhet på ögonens uttryck. Teckningen balanserar mellan noggrann observation och ett mer intuitivt tecknande, där motivets sårbarhet och intensitet får ta plats utan att överdrivas.

Hanhals (1983)
Tusch

En tuschteckning utförd utomhus, där ett gammalt stenhus långsamt har omslutits av skogen. Linjen är fri och rörlig, och låter trädens vertikaler samspela med husets mer slutna former. Motivet bär på en känsla av tid och förskjutning, där det byggda och det växande möts utan tydlig gräns. Teckningen fångar ett ögonblick där platsen framstår som både bevarad och på väg att tas tillbaka av naturen.

Mandrill (1990)
Akvarell

En abstrakt djurstudie utförd med ett fotografi som utgångspunkt. Formen är reducerad och förenklad, där rörelse och hållning får bära motivet snarare än igenkännbara detaljer. Akvarellens flytande karaktär används för att skapa ett sammanhållet uttryck, där färg och gest samverkar. Arbetet markerar ett steg bort från det beskrivande och mot ett mer intuitivt bildspråk, där motivet fungerar som impuls snarare än mall.

Wien (1995)
Akvarell

En snabb akvarellskiss där staden fångas i ett tillstånd av fukt, ljus och rörelse. Gatlyktornas gula sken speglas i marken och skapar rytm i bilden, medan arkitekturen hålls förenklad och antydd. Skissen fungerar som ett iakttagande ögonblick, där stämningen är viktigare än detaljerna och motivet får växa fram genom färgens flöde.

Wien (1995)
Akryl

Akrylmålningen tar sin utgångspunkt i akvarellskissen men fördjupar uttrycket. Här är formerna tyngre, ljuset mer koncentrerat och rummet tydligare avgränsat. Gatlyktorna får en mer bärande roll och binder samman bildens djup med förgrunden. Arbetet visar övergången från ett spontant intryck till ett mer eftertänksamt måleri, där samma motiv ges tid att sätta sig.

Dis (1995)
Akryl

Ett stillsamt måleri där landskapet löses upp i ljus, färg och reflektion. Former och konturer är medvetet nedtonade, och bilden rör sig i gränslandet mellan det synliga och det anade. Vattnets spegling och den ljusa slöjan av färg skapar ett rum som upplevs mer än definieras. Arbetet präglas av en förskjutning mot ett mer atmosfäriskt måleri, där stämning och närvaro får bära bilden snarare än motivets exakta form.

Skogsgläntan (1996)
Akvarell

Ett stilla skogsmotiv där ljuset bryter fram mellan stammarna och skapar ett öppet rum i bilden. Akvarellen är uppbyggd med transparenta lager, där färg och rörelse får samverka snarare än att definiera fasta former. Motivet rör sig mellan närvaro och upplösning, och fungerar som ett möte mellan det tätare och det öppna. Arbetet återkom senare i en digital version 2006, där samma grundstämning prövades i ett annat medium.

Tidvatten (2000)
Akvarell

Ett kustlandskap där mark och vatten möts i ett föränderligt gränsland. Akvarellens lager av färg och linje bygger upp en rytm av vegetation, sten och öppna ytor, utan att låsa motivet i fasta konturer. Bilden rör sig mellan det torrlagda och det återkommande vattnet, och bär på en stilla rörelse snarare än ett fast ögonblick. Arbetet speglar ett fortsatt intresse för naturens strukturer och för de små förskjutningar som förändrar en plats över tid.

Kustens färgskiftningar (2000)
Akvarell

Ett kustlandskap där färgen bär motivet mer än formen. Jord, sten och vatten glider in i varandra genom mjuka övergångar, och bilden rör sig långsamt mellan närhet och horisont. Akvarellens transparens används för att låta underlag och lager samverka, vilket ger platsen en stilla rytm. Motivet återkom senare som ett digitalt verk 2006, där samma färgförhållanden prövades i ett annat uttryck och tempo.

Horisont (2025)
Akryl

Ett öppet havsmotiv där färg, rörelse och ljus bär hela bilden. Horisonten ligger fast men lågmäld, medan himmel och vatten möts i breda, arbetade penseldrag. Måleriet är fritt och koncentrerat, utan behov av detaljer eller berättelse. Arbetet knyter an till ett långvarigt intresse för landskap och stämning, men uttrycket är mer avskalat och direkt. Som avslutning på detta urval markerar målningen ett nu, där erfarenhet och närvaro möts i ett enda stilla rum.